Vi är tillbaka + Lydnadstävling

Ni läste rätt. Vi är nu tillbaka. Yax har fått Cytopoint och är inne på sin tredje dos. Han mor FINA FISKEN (!!) och som grädde på moset har vi fått en godkänd tävlingsdispens. Vår tredje nu, jösses. Vi har fortsatt att träna och hålla igång, med blandade resultat.

Idag hade vi dessutom vår första tävling sen dispensen trädde in. Första lydnadstävlingen sen maj i år. Känslan från den tävlingen var verkligen inget att hänga i granen, men tanke på att vi fick bryta redan i första momenten. Han var nonchalant och nosade. Jag bröt ihop. Men fortsatte att träna på. Idag mina kära vänner så startade vi igen. Trots att jag var totalt opeppad och att Yax inte alls varit fokuserad de senaste veckorna. Ville egentligen stryka mig och skit i allt. Kändes inte som någon idé och att upprepa fiaskot sen sist var jag inte så intresserad av. Men men. Vi åkte till tävlingen.

Väl på plats kändes de fortfarande inte bättre. Men uppvärmningen var ändå okej. Han var heeeelt galen och riktigt intresserad av att jobba. Insåg att jag inte tränat med hans favoritbelöning på ett tag, tennisbollar. Så idag var den helt plötsligt värt guld för honom. Han tjöt och gnällde innan vi skulle in.

Vi klev in och bara körde. Till min förvåning så nosade han inte utan han ville faktiskt jobba med mig idag. Han bjöd på ett sånt fint fokus. Detta fokus har jag inte sett honom ha på många tävlingar. Endast en gång på en lydnadstävling tidigare. Vi gjorde moment efter moment och han fortsatte att behålla sitt fokus. Han ville verkligen idag. Tyvärr fick vi en liten miss på fjärren. Precis när jag skulle kommendera så tittade han på den andra planen när klass 1 tävlade (vi startade startklass). Så ett par DK:n kostade oss poäng.

Men vet ni vad? Vi nollade inte ett enda moment… INTE ETT ENDA! Transporterna var underbara och jag vill typ bara gråta nu när jag skriver de. För den här tävlingen var precis vad vårt självförtroende behövde. Vad jag behövde. Terrierkillen och jag kammande hem vårt andra uppflytt på 164 poäng och en 3:e placering idag.

Det kanske inte är mycket för världen – men för oss var de som att vinna SM. ❤

Vi säger hejdå till tävlingskarriären

Som rubriken lyder så kommer jag och Yax få säga hejdå till vår nuvarande tävlingskarriär. Alla tävlingar vi hade planerat resten av året får vi stryka och lämna återbud på. Yax har mått ganska dåligt under sensommaren. Vi har nu börjat experimentera med ny medicin för att hitta något som gör att han mår bättre. Där efter kommer karenser osv. Även om han blir bättre/bra får vi inte tävla pga det.

Vem vet, vi kanske kommer tillbaka ut på banorna i framtiden. Är glad så länge jag får ha honom vid min sida, så tävlar betyder såklart ingenting i jämförelse. Så nu har ni en liten uppdatering om vad som händer just nu.

U-DM Lydnad och Utställningsdebut

Förra helgen fick båda hundarna åka iväg på lite äventyr. Yax och jag tävlade Ungdoms-DM i lydnad bara på skoj liksom. Vi hade inte startat lydnad sedan maj och då gick de riktigt dåligt. 😮 Men sedan dess har vi tränat mycket på fokus och att låta bli att nosa i backen. Årets U-DM hölls på Karlsborgs Brukshundklubb. Hade aldrig varit där tidigare och givetvis drar vi startnummer 1! 😉

Han var lite loj när vi gick in och under nästan hela fotgåendet. Men sen släppte de och han var faktiskt med mig: Inget överdrivet nosande. Jag har haft problem med att han ställer sig upp när jag lämnar han under de senaste tävlingarna. Han håller liksom inte tyngden mot marken med rumpan. Så vi har tränat mycket stadga vilket syntes igenom detta programmet. Dock fick hans nos vittring på något så kan sprang förbi mig i inkallningen.. Vilket resulterade i ett kraftigt DK såklart. Resten flöt på riktigt bra! Apporten är väl fortfarande oförändrad. Han tuggar.. Men men, trots de halvbra poängen så blev i faktiskt placerade som tvåa! 😀

På lördagen var de Escas tur att få hitta på något. Jag hade anmält henne till en inofficiell utställning i Håkantorp. Hon var givetvis den enda av sin ras. Hon skötte sig superfint på området och låg lugnt i sin bur medans vi väntade. I ringen skötte hon sig med! Hon blev BIR-valp med HP. Fick fin kritik och kvalade till BIS:et. Dom hade inget BIG för valpar. Där blev hon dock avtackad. Det var typ 30 valpar så hade inte direkt räknat med att vi skulle bli placerade. Hon var dock sååå trött, så de var nästan lika bra. 😉

Nu blir de inga mer utställningar förens nästa år, då blir de officiellt som gäller och certjakten börjar! 😀

När allergikroppen säger nej..

Nästa helg var jag och Yax anmälda till en lägre klass tävling, som skulle bli årets sista i brukset. Men riktigt så blir de inte. Tidigare i veckan ringde jag och lämnade återbud. Anledningen är Yax tassar. Hans tassar har haft de väldigt tufft de senaste månaderna. Han har gett sig på tassarna främst och i kombination med kortisontabletterna så växer de inte heller ut någon päls. Tårna förblir kala och röda. Det ser hemskt ut. Därför har jag tänkt ett steg längre och avstått från att tävla. Hans tassar ska må bra först! En brukstävling krävs att man är ute HELA dagen i princip. I skogen, på gräs och oftast under blöta förhållanden. Det känns inte rätt helt enkelt.

Vi har nu under ett gäng dagar tagit bort kortisontabletterna för att på annat håll försöka hålla klådan borta. Fler tips vad jag kan göra mottages tacksamt. Sen kommer de försöka badas minst varannan dag med ett schampoo fram tills frosten och vintern kommer. Därför är årets brukskarriär över för oss. Bättre lycka nästa år helt enkelt!

Men inte ska vi hänga läpp för de. Istället ska vi lägga fokus på lydnadslydnaden och rallyn under de kommande halvåret och de är jag väldigt taggad på med. Mästarklassdebut hoppas jag vi hinner med innan året år slut och kanske ett eller ett par uppflytt i startklass med om vi har flyt. Let’s go! 🙂

Säg hej till Esca!

Vi har utökad flocken med en liten valpis! Förhoppningsvis kommer jag uppdatera mer om henne i framtiden. Hon har bott här hos oss i snart 2 veckor. Detta är alltså Esca och hon är INTE en Schäfer. 😉 Utan jag har fått tag på min drömras efter flera års väntan. Hon är en Chodský Pes och är importerad från Tjeckien. Planen med henne är bruks, såklart. Tanken är spår och sök, samt lite patrull i framtiden. Men just nu grundtränar vi, går kurs och vardagstränar. Jag har henne på foderavtal, så förhoppningsvis blir de lite bäbisar om några år.

Under dessa veckor har hon fått miljötränat, träffat hundar och folk. Hon är väldigt enkel att ha och göra med. En riktigt bra av/på knapp redan nu, vilket känns som rena drömmen. Rumsrenheten går helt okej nu, kan bli en olycka då och då, främst pga ouppmärksam matte.. 😉 Åka bil är super tycker hon och att terrorisera Yax dagligen ser hon som sitt livs uppdrag! Hon är väldigt lättlärd och förig. Fokuserar fint på oss när vi gör något. Underbar valp! ❤

Uppflytt och uppdateringar

Nu var de ett tag sen jag skrev något här igen. Tro de eller ej men vi har faktiskt varit och tävlat, fast för en månad sedan. Har/hade tagit en ordentlig paus från lydnaden och brukset, för att se om hans nonchalans skulle försvinna. Så vi har fokuserat mycket på rallylydnaden det senaste. Både tävlat en del träningstävlingar och sedan fått till två officiella starter! Men trodde inte att vi skulle plocka det sista godkända på första tävlingen! Han gick så fantastiskt bra på tävlingen, så pass bra att vi fick 97 poäng!! 😀 Aldrig fått så höga poäng tillsammans med honom, så de var extra roligt. Dessutom plockade vi en andra plats. Bästa hund! ❤

Jag som hade massor av planerade starter i Avancerad, nu får vi träna för Mästarklass och jaga cert istället!

---

Jag har dessutom gått på semester från jobbet och varit ledig i två veckor. Har precis gått in på tredje veckan av ledighet. Synd att de ska vara 30 grader, för man orkar inte någonting. Varken jag eller Yax.. 😦

Däremot så har jag varit på lite äventyr istället. Jag åkte upp en sväng till Anita som har två chodskýs vid namn Aaya och Alex. Fick testa på och träna hundarna, följa med på utställning och mysa med dogsen. Det var såååå trevligt och det är alltid kul att få träffa chodskýn för att stilla abstinensen. 😉

 

Vi försöker njuta av semestern och inte göra så mycket. Men lite träning ska vi nog försöka få till. De mesta av träningen finns på vår instagram @teamjaxination. Så kika in där om ni är nyfikna. 🙂

Håller på och planerar hösten med, både tävlingar och lite annat. Så vi får se vad som händer framöver! 🙂

Lägreklass tävling

I tisdags genomförde vi vår första brukstävling på exakt ett år. Vi håller oss kvar i lägre klass fortfarande, vilket inte är så konstigt eftersom vi inte blivit uppflyttade ännu. Vi har tränat väldigt mycket bruks det senaste. I alla fall lydnad, spåret däremot. Vi hade spårat endast 2 gånger innan den här tävlingen. Så jag var nästan inställd på att vi skulle få bryta tävlingen på grund utav att något i spåret skulle krångla. Lydnaden kändes extremt bra inför tävlingen. Det hade regnat och varit storm natten innan tävlingsdagen, så de var väldigt blött överallt. Även i skogen!

Spåret var först på dagen. Han kändes laddad inför att jobba vilket kändes bra. Påsläppet kändes riktigt fint! Tills han bestämde sig för att kissa lite.. Jahapp, där rök dom poängen tänkte jag snabbt. Men de var ingen idé att älta, utan nu skulle vi spåra. När vi väl kom ut dessa 60 metrarna så tappade vi bort oss lite. Han letade och blev osäker, och ett dike fullt med vatten dök upp. Vi gick över, fram och tillbaka. Tillslut fäste han i spåret igen! 🙂 Phu, vilken lättnad tänkte jag. Inte långt därefter markerade han en pinne, vilket betydde att vi faktiskt låg rätt. Vi spårade vidare och han plockade pinne efter pinne. Ringade lite vinklar. Tackar gudarna för att jag kan läsa min hund. En relativt enkelt spår förvandlades sedan till ännu fler vattefyllda diken. Så imponerad att han visste vart han skulle ta sig över. Han var så tydlig! 😀 De flesta dikena kunde han hoppa över själv. Han vägrar att simma över så fick verkligen pusha honom att försöka hoppa. Ett dike var alldeles för brett för honom att ta sig över själv. Men han markerade tydligt vart spåret skulle vara. Så jag lyfte faktiskt upp honom och hoppade över diket. Släppte sedan ner honom och han fäste spåret DIREKT. Snacka om teamwork?! ❤

Under spåret belönade jag honom överdrivet mycket. Tog verkligen tid på mig. Stressade inte, trots att jag vet att tiden är vår största fiende i spåret. Han spårar inte snabbt. Men kände att jag verkligen ville ge honom en positiv upplevelse att jag struntade i om tiden skulle gå ut. Räknade inte ens pinnarna under spåret, utan stoppade bara ner dom i jacka. Slutpinnen tog vi oss fram till också! Med ett spårarbete på endast 24 minuter! De är en otroligt bra tid för oss. Konstaterades även att vi hittat alla pinnar vilket gav oss fullt betyg i spåret! ❤

Lydnaden vill jag knappt ens skriva om. Det gör mig så frustrerad. På uppvärmningen så var ha verkligen på och ville jobba. Kände mig inte ens nervös. Men så fort vi kom ut till planen och skulle ställa upp för linförighet så nosade han. Han nosade, nosade och nosade. Kändes hur frustrationen byggdes upp inom mig. Försökte peppa honom mellan momenten. Men inte ens de hjälpte. Nosen var i backen nästan jämt. Moment efter moment nollades. Inkallning, noll, läggande, noll, framförgående, noll, hoppet, noll. Apporteringen gjorde han med kraftigt tugg. Krypet genomförde vi faktisk med en 10a! Så den ynka lilla tian är de enda positiva jag kan ta med mig från den tävlingen. Och eftersom vi inte valde att lägga platsliggningen så försvann vårt uppflytt. En full pott på platsen hade räckt, trots den usla lydnaden. Men vår platsliggningen är inte 100% tävlingsklart än, så inte ens de saknade poängen fick mig att ”chansa”. Finns liksom ingen anledning. Så tråkigt att genomföra tävlingar när jag vet att han kan.. 😦

Trots den absolut hemska lydnaden. Så blev vi godkända i lägre klass, ännu en gång. Motivationen för tävlingar har skruvats ner, tyvärr. Men hoppas vi kan hitta varandra i nästa start. Han är trots allt världens bästa hund, även fast de inte blir som man tänkt sig! 🙂

 

Comeback efter ett år!

 

Igår tävlade vi för första gången på ett år. Som jag längtat efter att få komma tillbaka ut och tävla. Det var dags för årets första lydnadstävling i startklass. På en helt främmande klubb dessutom! Perfekt att åka på kvällstävling när man jobbar natt och hinner sova ut innan. 🙂

På lottningen drog vi nummer 3. Vilket kändes lagom. Han var taggad redan på uppvärmningen och kändes riktigt på och motiverad. Med tennisboll får man upp hans fokus rejält. Hade väl inte så stora förhoppningar för apporten, eftersom vi fortfarande inte fått bort tugget helt. När de väl var vår tur tappade vi 100% av fokuset vi hade på uppvärmningen, precis innan vi skulle gå in. Vilket gjorde mig lite stressad. Kände mig inte nervös. Fanns inte tid till de när jag frös över hela kroppen pga blåst och kyla. Han kändes fokuserad när vi gick in och ställde upp. Men precis när fotgåendet skulle börja så försvann vår bubbla. Han kikade överallt och nosade. Han släpade till och med efter en gång. Därför ser ni det riktigt dåliga betyget på vårt protokoll. Ett riktigt uselt fotgående. Ofokuset höll i sig genom inkallningen med. Transporten var väldigt splittrad. Lämnar honom vid inkallningen och när jag vänder mig om ser jag att han står upp?! Har brukar aldrig göra så.. Därav den tacksamma 5an.

Sen vaknade han till liv. Han var mer med mig, även om jag fick tjata på honom lite i transporterna. Försökte verkligen boosta honom mellan momenten och tjoade samt puttade på honom. Givetvis svarade han upp med ett par skall. När jag fick se poängen i efterhand så trodde jag verkligen inte vi skulle få fyra 9or. Har inget direkt att säga över resterande moment, förutom apporteringen då. Där de blev tugg och dåligt avslut. Yax älskar apporter, så pass mycket att han skulle till tävlingsledaren efter jag lämnat tillbaka den. Måste notera detta så vi tränar på den störningen mer. Därför drog de ner helhetsbetyget, att han sprang ifrån mig och var allmänt ofokuserad.

Kort och gott så måste jag ändå känna mig nöjd. Vi har verkligen haft motgångar och förutsättningarna att lyckas har vi en bit kvar till. Vi har inga tävlingsrutiner än, dom tar tid. Det är bara att ta nya tag. Vi kommer komma in i det, tvivlar inte på det. Det får ta den tid de tar. Vi kanske behöver ett gäng starter innan vi hittar bubblan. Men då får de ta det! Han är ingen lätt hund att tävla med. Men de hindrar inte mig från att fortsätta försöka och ge upp. Nya tag nästa tävling! 🙂

Men en 4:e placering och 140,5 samt godkänt resultat är inte fy skam!

Blandad eftermiddagsträning

Ännu en fin dag och jag kunde inte låta bli att ta ännu en sväng till klubben för lite träning. Planen idag var främst att pilla med två moment där de behövs lite extra träning inför tävlingen. Framförgåendet och hoppet. Jag fick inte någon riktig känsla i vårat framförgående idag. Så gav de ett försök på den helt öppna appellplanen istället. Utan massor av saker att rikta in sig på. Vi värmde upp med lite bus och kamp utanför planen och genomförde två tävlingsmässiga ingångar. Båda var klockrena dessutom hade de gått en hund på planen innan. Guldstjärna till Y! 🙂

Idag kändes framförgåendet MYCKET bättre! Han drog lite snett ett par gånger, men majoriteten var raka. Har kanske inte lagt överdrivet mycket krut på momentet i sig förutom att han inte ska rikta in sig på föremål. Förhoppningsvis slipper vi det snart… 😉 Fokuserade på att belöna raka utgångar/skick. Ska testa på att utöka det imorgon.

Hoppet fick sig en omgång också. Idag kändes de faktiskt också bättre. Inte alls några kraftiga islag på något av uthoppen. Mycket nöjd. Ska försöka köra på rätt tävlingshöjd. Har nog kört för högt tidigare. Runt 40-50 kanske, trots att han bara ska ha 35. I högre/elit kommer dock höjden ligga på 45, så är väl alltid bra att förbereda sig. 🙂

Som avslutning drog vi till agilityplanen för att ha lite skoj. Ställde upp en simpel rund kombination med slalom. Vi har inte tränat något agility sen i somras, så hade inga direkta förväntningar på att han skulle göra allt snyggt. Tror de är bra att vi kör lite avlastning från lydnaden ibland. Då är agilityn perfekt! Både han och jag gillar de. Sen kommer vi inte tävla, men träna kan man alltid göra ändå. 😉 Nästa hund kanske kommer ut på tävlingsbanorna i agility. Vi får se. Saknar de ibland faktiskt.

Spårsäsongen är här!

Idag var de ännu en härlig vårdag, vilket passade perfekt eftersom vi hade planerat för årets första spår. Vi har spårat max 2 gånger sedan ett år tillbaka. Vilket är helt galet. Men de är svårare när man har en hund som inte spårar sin egna förares spår. 😉 Men som tur är så har vi hittat Jessica och hennes pudlar Myran och Spöket.  Spöket och Yax är numera den så kallade bruksduon. Är så kul att träna med någon som inte har brukshund, utan en lite mer ovanligare ras. 🙂

Vi möttes upp på Skövde BK i eftermiddags. Började med att lägga ut var sitt spår på en rätt stor och öppen åker. Det blåste en del, så vi försökte göra de relativt enkelt för dom. Jag la Spökets spår och Jessica la Yax spår. Medans de låg och gottade sig så tränade vi lydnad på appellplanen. Vi började med en platsliggning. Jag tycker Yax börjar känna sig säkert i platsen nu. Skulle bara vilja få till de med skott också. Så jag faktiskt kan lägga plats på tävlingarna med. Jag och Yax körde lite kryp, hopp och framförgående. När vi tränade i söndags så hade han totalt glömt av hur man kryper på gräs, vilket gav mig liiite nerver. Men idag klarade han det som ingenting. Knasboll! 😉 Hoppet är en färskvara, det varierar verkligen från pass till pass. Problemet där är att han slår i tassar eller klor. Framförgåendet fungerade inte riktigt på just den planen vi var på. Massor av mullvadshålor! Men ska köra igenom momentet imorgon på vår klubb istället. Annars känns de rätt okej inför tävlingen om 3v. 🙂

Spåret gick bra! Han spårade fint. Det som gick mindre bra var väl att han inte markerade pinnarna. Vet inte om de berodde på att han glömt av att han ska göra de, eller om vinden och de konstiga underlagen gjorde att han tappade bort sig. Jag fick i alla fall bekräftelse på att han minns hur man spårar, och de är ju bra 😉 Vi gick ändå 500m där tempot kändes bra och jag känner mig rätt säker i att läsa honom. Nya friska tag till nästa spårtillfälle. Sitter markeringarna av pinnarna då, så är jag nöjd! 😀

Nu ska vi ut på en kvällis, innan jag pyser iväg till jobbet. Imorgon väntas mer träning!